Allergi förklaras som en överkänslighetsreaktion i immunförsvaret vid kontakt med vissa ämnen, allergen, där IgE antikroppar bildas för att motverka proteinet i allergenet.

Vanligt förekommande allergier är pollenallergi, pälsdjursallergi, kvalsterallergi och födoämnesallergi.

Symptom visas oftast i form av nästäppa, nysningar, klåda och rinnsnuva, kliande och röda ögon, andnöd, hosta, astma och eksem. Vid pollenallergi förekommer även korsallergi och innebär att en del födoämnen är besläktade med ett visst pollen som orsakar besvär. Korsallergi är vanligast mot björkpollen.

Vad är allergi? 
Ordet allergi är grekiska och betyder ”förändrat reaktionssätt”. Vid allergi överreagerar kroppens immunförsvar mot vissa specifika ämnen i omgivningen, allergen. Rent kliniskt definieras allergi som en IgE- medierad inflammation i näsans slemhinna efter kontakt med ett allergen. Förloppet där näsans slemhinna blir inflammerad benämns som rinit. Allergen är oftast ett vanligt förekommande naturligt protein som hos allergiker stimulerar bildningen av immunämnen. Dessa allergen är i sig helt ofarliga och ger inga som helst besvär hos individer utan allergi. Allergi kan drabba olika organ i kroppen som näsan, lungor, tarmar och huden. De vanligaste allergen som orsakar allergi på dessa organ är:

Generellt är även allergiker känsliga för tobaksrök, starka lukter som parfym och föroreningar. Detta beror på att allergikers slemhinnor är mycket lättirriterade. Kontakt med ett specifikt ämne framkallar en överkänslighetsreaktion hos allergiker.

Den gemensamma faktorn för alla allergiker är närvaron av IgE antikroppar i deras system. Däremot visas symptomen olika beroende på vilket ämne som frambringat reaktionen. En person som påvisar symptom för allergi behöver inte alltid vara allergisk. En överkänslig person kan få samma symptom som en allergiker. Skillnaden är att en allergikers immunsystem är påverkat.

Idag har runt 40% av Sveriges befolkning allergisymptom. Allergi kan variera kraftigt hos individer i både besvär och sensibilitetsgrad. Allergi är ett brett begrepp som generellt delas in i två grupper, säsongsberoende allergisk rinit eller helårsrinit. Allergisk rinit ger besvärande symptom som rinnsnuva, nästäppa, klåda i näsa och nysningar. Björkpollen och gräspollen är de vanligaste allergen till säsongsbunden rinit. De vanligaste allergenerna till helårsrinit kommer istället från pälsdjur och kvalster.

Har man allergisk rinit kan man även få astma. Man får då ihållande rethosta, svårt att andas och pipande ljud i bröstet. Besvären blir ofta värre när man anstränger sig. Studier har under de senaste åren påvisat att individer som framför allt är pollenallergiker har en högre benägenhet att få astma. Därför är det viktigt som pollenallergiker förstå sambandet mellan astma och pollenallergi.

Alla som utsätts för en hög dos av ett ämne har benägenheten till att bilda allergi för just detta ämne. Allergi har visats vara ärftligt. Det man ärver är en stark komponent som gör en person mer mottaglig för att utveckla allergi. Denna överreaktion ger besvärande symptom i ögon, näsa, luftvägar, mage och tarm eller på huden.

Vad händer i kroppen vid en allergisk reaktion?

Atopisk allergi
De allra flesta allergiska reaktioner klassificeras som en immunologisk typ 1 reaktion, atopisk allergi. Benägenheten av genetisk utveckling av IgE antikroppar mot allergen benämns som atopi. Läs mer om Atopisk Allergi här. 

Kontaktallergi
Till skillnad från atopisk allergi kategoriseras kontaktallergi som en fördröjd överkänslighetsreaktion (cellmedierad reaktion), immunologisk typ 4 reaktion. Vanligaste orsaken till kontaktallergi är nickel. Oftast börjar kontaktallergi redan hos barn eller ungdom och kvarstår hela livet. 

Vid kontaktallergi blir den del av huden som varit i kontakt med allergenet rött och svullet. Efter det bildas kliande röda utslag med knottror och små vätskeblåsor. Eksem utvecklas därefter på hudområdet som är torrt och börjat fjälla. Eksemet kan sprida sig till andra delar på kroppen som inte varit i direkt kontakt med kontaktallergenet. 

Är allergi vanligt?
Det som idag sammanfattas i termen allergi var för några decennier sällsynt men klassificeras idag i många länder som en av våra vanligaste folksjukdomar. Dock är det svårt att exakt beräkna andelen allergiker i vårt samhälle. Detta beror mycket på att allergi varierar stort i åldersgrupper och i symptomgrader. Vissa anser sig själva vara allergiska utan en diagnos från läkare, andra har klara symptom och tecken på överkänslighet men ett negativ svar på ett allergitest, eller tvärtom. Trots detta fortsätter andelen allergiker öka i industriländerna och det finns olika teorier om varför detta sker.

Spekulationer finns kring att den ökade utvecklingen av antibiotika, ökad vaccination och höga graden av förbättrad hygien har minskat vårt infektionstryck radikalt och att denna utveckling skulle vara en bidragande faktor till dagens ökade allergisjukdomar. Den kraftiga nerskärningen av mikrobiell belastning på människokroppen kan ha lett till obalans. De flesta virusinfektioner orsakar även cellförmedlat immunförsvar som är bidragande till att bland annat förhindra allergiuppkomst. Därför har en ökad hygienstandard styrt människokroppen bort från den naturliga exponeringen av balanserade infektioner och bakterier som vi i regel är i behov av. Vissa spekulanter menar därför att många syskon kan vara en skyddsfaktor för allergi. Barn med flera syskon har uppvisats vara mer exponerade för flera infektioner och bakterier i tidig ålder än i familjer med fåtal barn. Samma tankesätt har grundat spekulationer kring att uppväxt på bongård kan ha samma effekt, där man generellt har en högre och mer frekvent kontakt med djur och bakterier.

Rökning har även spekulerats kunna vara en bidragande faktor till ökad allergi. Tobaksrök har en positiv association till en direkt ökad producering av IgE antikroppar. Med andra ord stimulerar tobaksrök bildningen av IgE antikroppar som är bundna till matceller och som i sin tur frisläpper bland annat histamin då kroppen utsätts för allergen. Frisättningen av histamin ger då symptom.

Det finns också tankar kring att våra kostvanor kan vara en bidragande faktor till ökad allergi. En förändrad tarmflora kan delvis förklaras genom den förändrade levnadsstandarden som kännetecknas av den västerländska levnadsstilen. Ett flertal bakterier som nyfödda barn utsätts för under deras första levnadsdagar är idag inte lika starkt förekommande i industrialiserade länder. Detta är en anledning till varför allergi är mer vanligt i rika länder än i fattiga länder. Spekulationer finns därför kring att en sämre levnadsstandard kan skydda mot allergi.

Ett förändrat livssätt, framför allt genom en ökad stressnivå hos människan kan även påverka immunförsvaret och förändra cellbalansen. Detta gör en individ mer benägen till att utveckla allergi.

Ökningen av allergiker har dessutom visats ske i samma takt som den ökade användning av fossila bränslen. Framför allt dieselavgaser kan stimulera IgE uppkomsten. 

Korsreaktioner
Det finns många individer som är allergiska mot fler än ett allergiframkallande ämne. Individer som har pollenallergi kan även vara allergiska mot ett eller flera livsmedel. Då detta inträffar förklarar man individens allergitillstånd för korsallergi. Anledningen till att individer reagerar starkt på flertal olika ämnen är för att respektive protein i allergenet är besläktat och har en likartad struktur. Immunförsvaret har då svårt att särskilja dessa proteiner och individer påvisar därför allergisymptom vid kontakt med båda allergenfamiljer. Läs mer om korsallergi här. 

Sidan uppdaterades 2016-01-15